Ångest har många ansikten.

 

Har inte haft någon ork eller lust till att blogga överhuvudtaget eftersom jag har varit hos min flickvän men efter tolv dagar så kände jag ändå att det var väldigt lättande att komma hem även om jag inte riktigt kommer känna mig som "hemma" förräns om två tre dagar. 

Måste vänja mig vid ensamheten som uppstår. 

 

Åkte alltså tidigt från henne och hade inte sovit något överhuvudtaget.

Halvsov på resan hem när jag kom fram till Stockholm träffade jag farsan och fick hälsa på en arbetskamrat till honom. 

Gick runt på stan och blev sedan upphämtad utav mamma, vi gick ut och käkade tillsammans och bara hade det allmänt trevligt kom dock genast in i dåliga vanor med stress, blev direkt att gåspringa bland alla människor.

 

Fick ta taxi hem eftersom jag var så trött i huvudet.. Kom hem, orkade knappt inte säga hej till mormor, myspys med min dotter. (the kitty) som dessvärre har börjat löpa igen och somnade med jackan på. 

 

 

IMORGON ska jag på arbetsintervju på ett extra jobb jag sökt och sedan innan det försöka hinna med bibblan (kopiera saker) söka skola. ALLT måste göras. 

Sen ska jag försöka träffa fina efterlängtade Jey med hennes tjejpolare samt äta hummer hos pappa om jag inte skulle vara med bästavän.

Vet faktiskt inte hur jag ska lyckas göra allt på en dag men det får gå. 

 

Sen i veckan ska jag hinna försöka träffa massa vänner också.. samt att mamma behöver sin tid. 

Får nästan magont av panik då jag vill hinna göra allt på en och samma gång.. Känner redan nu att jag inte kommer lyckas med allt detta utan att gå in i väggen och sätta för höga krav.