Ångest har många ansikten.

Ledsen och elak på samma gång mot mig själv och mot dig. Jag älskar dig hela tiden och varje sekund. Men känner mig så jävla elak mot dig och jag vet inte varför. Först blir jag förbannad och min ilska spyr över dig och du får ta skiten, sen blir jag ledsen och du säger alltid det är okej. Sen blir ja ännu argare och säger saker som jag menar men ändå inte. Då får jag ångest och skäms mer än en hund. Du säger alltid att det är lungt, det har du sagt länge. Men ibland undrar jag hur länge du orkar..

Vet inte vad jag ska göra min spydiga attityd..

Vet inget mer än att .. jagälskardig.