Känslor.

Mina känslor är obeskrivliga, ja för helvete jag är också en människa och kan också må dåligt.
Kan inte sova för smärtan inom mig låter mig inte få mig min skönhetssömn, jag vill bara skrika ur all min ilska.
Men ilskan kommer alltid tillbaka.
Den vinner jämt.
Jag försöker stänga ute smärtan men det känns som att min själ är som ett svart hål.
Tårarna tränger sig fram men jag drar dom tillbaka.
Fan vad jag hatar denna värld, vill bara komma härifrån för ett tag.
Snyft..
Det är inte ofta jag känner mig såhär men just nu så kan jag inte hjälpa att jag mår som jag mår.
Det är så mycket som ingen förstår.
Varför?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0