Ångest har många ansikten.

Finns inte en ända människa här som jag litar på förrutom några få.
Jag hatar det.
Jag hatar mitt liv ibland.
Varför sviker folk mig gång på gång?
Varför tror folk att jag är en människa utan känslor?
Jag har tagit mycket skit och det räcker nu.
Folk njuter av att se en annan människa må dåligt.
Jag ska sluta ta emot skit.
Jag ska bli en som alla andra.
En som njuter av att se någon som gett mig skit bli ledsen.

Jag ska förändra mig från världens snällaste till världens jävla bitch.
Ni ska få se hur långt jag kommer på det.

Spyr på er som bara ljuger och tror jag går på det.
Ni som ljuger/ljugit och tror att lite glada minnen täcker?
Glöm det.
Tro mig.
Det ni ser hos mig är bara ren falskhet.
Mina leenden till er som ni tror är äkta är falska.
Allt är falskt.
Ingenting är menat.
Jag gör det endast för att få chansen att såra tillbaka i slutändan.
Sen lär ni känna hur jävla ont det gör inuti när man blir sviken.
Av någon man tror man kan lita på.
Fuck it.

detta gäller inga av mina närmaste tjejkompisar. :)
dessa ord är menad för någon/några andra.