Hoppas hoppas..

Jag vet inte varför jag blev super glad men ja jag är glad helt enkelt. :)
Lyckades få dan att hamna på första plats i bostadskön, helt underbart, gud så duktig man får vara!
Det jag vet är att ifall han får lägenheten så får ju definitivt jag också vara där, hur mycket jag vill ;)
Veckor, månader, dagar vem vet?
Nej men jag är glad och hoppas han får lägenheten.
Igår var faktiskt jag och dan ute och sprang men jag höll på och dö, fyfan vad jobbigt det var, men sportfåne som han är så klarade han sig jävligt länge.
Aja jag älskar den lilla pojken..
Kärleksbandet vi har mellan varandra kan ingen förstöra, inte ens vi själva.

Bilden har inget med inlägget och göra! :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0