Kärlek är mer ett problem än något fint.
Kärlek kan vara vackert.
Kärlek kan vara en underbar känsla.
Kärlen är obeskrivlig.
Men människor vet seriöst inte hur man använder och ger varandra kärlek. Alla mina tjejer har problem med sina förhållanden jag är också en av dem inräknade, fast inte på samma sätt som dem kanske.
Jag har gått ur mitt förhållande med Dan och jag har varit sårad ledsen och känt hur allt sugit, men jag har lämnat det bakom mig och gått vidare. Dem första veckorna så var jag nästan galet desperat efter att bara få vem som helst, för att slippa ensamheten.
Jag hade faktiskt ett hemligt förhållande med en kille, fast dock bara en vecka innan jag lämnade honom.
Jag hade inga känslor och det kändes så onödigt att bara utnyttja det.
Men när mina vänner berättar sina historier, gråter och är helt förkrossade över att hans kille/tjej varit otrogen/dissar eller gör slut två gånger i veckan bara *för att* och ber om råd så blir jag stum.
Vad ska man säga eller göra?
Man vet ju exakt hur det är, man sitter ju i den sitsen själv..
Det ända man kan göra är att finnas där som stöd, prata med personen, göra saker med han/hon så man kommer på bättre tankar eller bli en sorts slagpåse och hoppas på att det räcker.
Ni ska bara veta hur otroligt dåligt jag mått över situationen då jag lämnade Dan. Hur svårt jag hade dem första dagarna att sova, hur orolig jag kände mig.
Men jag hade mina vänner som stöd och jag har varit världens jobbigaste speciellt under den perioden.
Men jag hade gått under utan mina vänners stöd.
Jag hade säkert tagit mitt liv om jag inte hade fått stått och skrikigt och gråtit så som jag gjorde. Om jag inte hade fått alla kramar och alla fina ord och fint stöd så hade jag gått under helt.
För jag blev så gott som självmordsbenägen.
Jag älskar mina vänner MER än vad jag någonsin kommer kunna älska min framtida kille/bil/krogen tillsammans.
Nu har jag iallafall ett nytt ljus i mörkret när det gäller kärlek.
Jag hoppas bara på det bästa just nu!
En osminkad bild på mig i början på 2008.. Jag hade gråtit precis innan jag tog bilden. För dan hade gjort slut med mig, för att jag var *barnslig* och inte hade sex med honom. Iofs.. jag var typ ca 13-14 här? Dock så gällde bara det några dagar. Men så var ju mina bestraffningar, han gjorde slut med mig när han kände för det eftersom han visste att jag ändå inte kunde lämna honom och han utnyttjade det maximalt under hela våran tid tillsammans. Sjukt.
Han erkände in mot 2010 att han faktiskt varit otrogen mot mig när vi först blev tillsammans 08. Men sen att se det han skrev runt till KVINNOR var faktiskt lite äckligt.
Tyder på desperathet.
Och den dagen jag knäckte hans lösenord fick jag tillgång till alla hans sidor, eftersom han hade samma lösenord på alla.
Jag grät, skakade och flög ut ur klassrummet och ringde upp honom.
Han förnekade allt och tio minuter senare är lösenordet bytt, sen skyller han på mig att det är jag som bytt hans jävla lösenord.
Han ringde också och sa att, ifall jag inte slutade prata om det och inte slutade anklaga honom så skulle han aldrig mer höra av sig och så klickade han mig.
Jag grät så som aldrig förr. Alicia satt ute med mig på skolgården när jag knappt inte ens kunde andas. Och inte nog med det så vällde det in kommentarer vardagligen om att han var otrogen. Och innerst inne så trodde jag på er, men ville inte inse.
Fast nu har ju det ingen betydelse är bara så glad över att helvetet äntligen är över och att jag har ett bra oreligiöst liv utan att behöva tänka på Gud och äta konstig mat och ha ett tråkigt liv.
Nu går jag ut varje helg, jag vågar ha på mig kläder som jag vill ha, jag kan peka fingret åt hans kompisar och bara känna. *Vem bryr sig?*
Gosh jag var alltid hemma förr, bara för att han ville det. Jämtjämtjämt månad in månad ut. Jag kunde inte ens åka till ALICIA utan att behöva få ett svar ifall det var okej eller inte, och även om han sa okej ibland så hörde man på hans röst att det inte var så och att jag skulle få tillbaka.
MEN Whatever.
Nu gör jag som jag vill..
JÄÄÄÄVLAR VAD LÅÅÅNGT INLÄGG Haha.. :)
Kommentarer
Trackback
