Pain.

Varför ska jag torka bort tårarna när det ända rinner nya? Inser ingenting längre, har tappat greppet om mitt liv helt. För just nu struntar jag i allt. Hoppas att vakna upp en dag och känna lycka. Men den lycka jag vill ha försvinner sakta men säkert. Blir allt mer deprimerad. Kanske inte så att jag visar det. Men inuti så tynar jag bort. Jag har aldrig haft så ont som nu. Så fruktansvärt ont. Smärtan kommer aldrig försvinna.
Trackback
RSS 2.0