Ångest har många ansikten.

Jag har suttit och bara stirrat in i dataskärmen i 40 minuter utan att veta vad jag ska börja, eller vad jag i överhuvudtaget ska skriva.

Yttligare 40 minuter.

Jag är helt slut i kroppen trotts att jag bara varit så gott som hemma och legat i soffan.. Sorligt? Ja det är det verkligen.

Känner ingen glädje för någonting.. Jag just nu är en av dem värsta dagarna någonsin, allt faller samman för mig. Jag orkar inte vara social med någon, vet inte hur länge jag låg i sängen och bara stirrade rakt upp i väggen.. tappade tidsuppfattningen efter ett tag faktiskt.
Jag har inte orkat gråta, så värdelöst att spilla tårar som ändå inte tar slut. Hjärtat slår hårt, har grymt med ångest. Vill bara total isolera mig själv från omvärlden. Jag är sårad och har sår inuti som inte läker..  Jag faller tillbaka till äckliga självmordstankar som jag haft i.. ett och ett halvt år.
Jag vill bara sova bort mitt liv.

Suck. Alltid såhär för mig och speciellt när jag är ensam hemma.
Fuck this world!
Jag HATAR den här jävla platsen.