Självskadebeetende i GRAVEN.

Ifall jag hade ett förhållande så tror jag att jag skulle kunna lägga ner helt med allt dåligt jag håller på med.
Allvarligt talat så tror jag att allt skulle bli så grymt mycket bättre.
Men alla jag varit på G med.. har jag på något vis bara inte fått till det riktigt. Jag vet inte om det är just Jag som är problemet, men en anledning är att jag *dissar*.
Vilket jag inte gör men jag kan svara jäävla segt ibland..
Sen efter det har jag svårt för killar, deras små lögner om att dem älskar en och så.. och sen när man tror att man kan försöka, så tar dem 10 steg längre bak.. och tar avstånd.
Då står man där som ett fån sen.
Det har gått fem månader sen dan och mitt slut så, och jag har träffat en jävla massa nytt folk genom den tiden.
Fast jag känner ändå för att ha någon.. Grejen är ju det att, jag blir nästan tårögd när jag ser folk hålla varandra i handen, när det finns miljonertals med bilder på när vissa kysser varandra och så..
Men jag vet.. ifall jag hade ett förhållande, då skulle jag känna mig så jävla lycklig inombords.

Trotts.. tjaffs och konsekvenser så skulle jag nästan älska det. 
När jag *sov* med Robin idag.. alltså det var första gången sen hundra år tillbaka jag sov tillsammans med en kille. Alltså, det är skillnad med att sova med tjejer och killar.
Jag menar, även fast vi inte är tillsammans.. så den där känslan att, *vara trygg* ni vet?
Att man vet att det finns någon där brevid dig.. och när man ligger så nära varandra att man känner den andras kroppsvärme.
Den känslan är underbar. 
Och killar ni vet, deras snuskiga små försök under natten.. 
Även det kan man sakna. Faktiskt! Haha..
Ja jag vet inte men så är det.. Att ha en person skulle inte vara helt fel.
Fast.. igentligen spelar det ingen roll ifall jag skulle vara singel.. haha lär ju ändå träffa folk under tiden.
Men känner ändå att jag har lämnat allt annat bakom mig, och är igentligen redo för nytt. Men whatever!
Att ha en partner skulle förminska lusten för att göra illa sig själv när man mår så pass dåligt som man kan göra ibland.
Då hittar man andra lösningar och man vet att sin partner ändå är där för att hjälpa dig..
Den här bilden är tagen precis innan min pappa såg mina skärmärken då han hotade med Psyk.. 
2010.  (Det vita var bodylotion.) Som jag inte hade tagit bort riktigt ordentligt. Inga djupa sår så som jag gjorde när jag skar mig på armen.
Jag har riktigt HÄRLIGA ärr på armen som troligtvis aldrig kommer försvinna..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0