En hora på två ben i familjen.

Din HORA.
Ibland ställer jag mig frågan.
Hur orkar du med dig själv?
Du slänger ner orden i munnen på mig, vänder allt jag säger mot mig. Du hade till och med mage att fråga ifall jag inte skulle ta mitt liv.
Du är en patetisk liten fjolla. Du vet varför jag skar mig, jag hade en anledning. DU KANSKE. ÄCKEL.
Jag satt på äckliga hem. DU VET JU INTE ENS VAD JAG HAR VARIT MED OM. Så kör inte ner det där i halsen på mig att jag har skurit mig.
MEN.
Om jag vore du. Skulle jag inte stått ut med mig själv. Jag hade bara kastat ut mig från ett berg.
Du är en mes. Du är en tönt. Du har inget liv.
du ÄR värdelös.
Överallt. Du fixar ingenting. Du kan bara slå ner folk, tro att du är 18 år. Du skämmer ut mig på fyllan. PÅ alla sätt och vis. Du förstör bara allt.
Något sa mig för några dagar sen att allt kanske kunde lösa sig och att vi kunde lägga det gamla i graven. Men det kan du inte. Du gör bara bort dig. Du är så JÄVLA värdelös.
Fyfan vad jag tycker illa om dig Ditt as.
Och jag hatar dig. Din feta alkoholiserade hora.
TA DITT LIV SÅ MAN SLIPPER DIG!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0