Olika känslor och uttalanden.
En person gör slut, beter sig som ett jävla freak mot sin partner som gör allt för att hjälpa, för att sedan fördumma sig ännu mer genom att försöka förklara sig och skriva ut att man saknar sitt ex, fast den personen redan gått vidare för länge sen och för den delen som redan HAR en ny flick/pojkvän!
OCH tar man bort någon på facebook, exempelvis sitt ex.. Så inte fan lägger man till personen igen? Eller ännu värre, smsar?
Desperatvarning..
haha.. man känner väl sig bara ännu mer patetisk när man får DISSEN? Lyckat.
Förstår mig inte på sånt.
OCH tar man bort någon på facebook, exempelvis sitt ex.. Så inte fan lägger man till personen igen? Eller ännu värre, smsar?
Desperatvarning..
haha.. man känner väl sig bara ännu mer patetisk när man får DISSEN? Lyckat.
Förstår mig inte på sånt.
- LÅT DET VARA ISTÄLLET FÖR ATT VARA EN PATETISK JÄVLA FITTA!
Jag hatar sånt. HATAR. Bokstavligt talat. Är det något jag hatar så är det sånt där jävla vidrigt skitsnack.
Jag vet, för det har hänt i tidigare tillfällen i mina tidigare förhållanden/ på G:n.
Tur att jag har en VETTIG pojkvän som inte faller för sånt. Han berättar mycket intressanta saker som jag personligen gottar mig på, inuti ler jag. För jag är den som är vid honom. Så kommer det alltid vara. Jag har ÄNTLIGEN HITTAT en kille som verkligen är guldvärd. Imorgon har vi 3 månader. ♥
Min Jesper. That's it!
Finns inget mer att diskutera i denna punkt.
Den här killen berättar allt, och han är mycket medveten om hur jag fungerar. Får jag reda på något som JAG anser vara.. fel.
Exempelvis .. något ex.. eller en person.. försöker ragga. Då blir det inte roligt, för den personen. Jag kan tända till som in i helvete när det gäller sånt.
Jag litar på honom. Min pojkvän. Min underbara pojkvän. Min Jesper.
Jag vet vad jag ska göra med min framtid. Trotts att jag kan må ruskigt dåligt ibland, göra så otroligt pantade saker så väljer jag inte att sumpa det bästa jag har. Framför.. droger, alkohol och fel umgänge och självdestruktivt beteende.
Visst, jag har problem med både det ena och det andra, men jag har fortfarande kontroll över mig själv.
Jag har blivit riktigt illa behandlad av folk, jag har stött på dem mest falska människor man kan tänka sig. Jag har haft med soc att göra under hela min uppväxt/tonår. Jag har suttit inne bakom bom och lås, jag har blivit mobbad, jag har varit svag. Rädd. Det står jag för.
Jag har varit elak, jag är bäst på att vara elak när jag väl vill vara det. Jag har svårt att kunna dämpa min ångest när jag väl har den, jag kan inte. Jag har anledningar. Jag vill ändå klara mig ur den vidriga klumpen med skit.
Jag är 17 år gammal, tänker hela tiden framåt.
jag älskar när jag somnar tätt intill jesper, han är romantisk. Säger sånna ord som får mig att le i mörket. Jag älskar killen, det gör jag. Jag älskar hans kyssar, hans famn. Han stöttar mig genom allt, det får mig att orka.
Allt annat som får mig att orka är när han pratar om OSS två, VÅR framtid.
JA HERREGUD säger jag, vilken tur i otur folk kan ha.
Själv har jag det så jävla bra.
För jag har världens bästa kille!
Vi träffades 27 maj första gången, träffades massa gånger efter det och är idag tillsammans. 3 månader. Tiden har gått snabbt.
I jul ska jag fira ihop med honom medans mina föräldrar åker iväg på kryssning.
Jag bryr mig bara om att få vara tillsammans med honom. Min älskling.
den tröjan han har på bilden, har jag. den fick jag låna med mig, har dock typ slarvat bort den. hhihihi, busigt. Nä men den ligger i en kartong, det vet jag.
Jag vet, för det har hänt i tidigare tillfällen i mina tidigare förhållanden/ på G:n.
Tur att jag har en VETTIG pojkvän som inte faller för sånt. Han berättar mycket intressanta saker som jag personligen gottar mig på, inuti ler jag. För jag är den som är vid honom. Så kommer det alltid vara. Jag har ÄNTLIGEN HITTAT en kille som verkligen är guldvärd. Imorgon har vi 3 månader. ♥
Min Jesper. That's it!
Finns inget mer att diskutera i denna punkt.
Den här killen berättar allt, och han är mycket medveten om hur jag fungerar. Får jag reda på något som JAG anser vara.. fel.
Exempelvis .. något ex.. eller en person.. försöker ragga. Då blir det inte roligt, för den personen. Jag kan tända till som in i helvete när det gäller sånt.
Jag litar på honom. Min pojkvän. Min underbara pojkvän. Min Jesper.
Jag vet vad jag ska göra med min framtid. Trotts att jag kan må ruskigt dåligt ibland, göra så otroligt pantade saker så väljer jag inte att sumpa det bästa jag har. Framför.. droger, alkohol och fel umgänge och självdestruktivt beteende.
Visst, jag har problem med både det ena och det andra, men jag har fortfarande kontroll över mig själv.
Jag har blivit riktigt illa behandlad av folk, jag har stött på dem mest falska människor man kan tänka sig. Jag har haft med soc att göra under hela min uppväxt/tonår. Jag har suttit inne bakom bom och lås, jag har blivit mobbad, jag har varit svag. Rädd. Det står jag för.
Jag har varit elak, jag är bäst på att vara elak när jag väl vill vara det. Jag har svårt att kunna dämpa min ångest när jag väl har den, jag kan inte. Jag har anledningar. Jag vill ändå klara mig ur den vidriga klumpen med skit.
Jag är 17 år gammal, tänker hela tiden framåt.
jag älskar när jag somnar tätt intill jesper, han är romantisk. Säger sånna ord som får mig att le i mörket. Jag älskar killen, det gör jag. Jag älskar hans kyssar, hans famn. Han stöttar mig genom allt, det får mig att orka.
Allt annat som får mig att orka är när han pratar om OSS två, VÅR framtid.
JA HERREGUD säger jag, vilken tur i otur folk kan ha.
Själv har jag det så jävla bra.
För jag har världens bästa kille!
Vi träffades 27 maj första gången, träffades massa gånger efter det och är idag tillsammans. 3 månader. Tiden har gått snabbt.
I jul ska jag fira ihop med honom medans mina föräldrar åker iväg på kryssning.
Jag bryr mig bara om att få vara tillsammans med honom. Min älskling.
den tröjan han har på bilden, har jag. den fick jag låna med mig, har dock typ slarvat bort den. hhihihi, busigt. Nä men den ligger i en kartong, det vet jag.
Trackback
