Ångest har många ansikten.

 

-

 

Igår var jag med Hanna lite här och var, glömde dock ta bild. Fy mig!

Var menningen att jag skulle gå ut också men helt ärligt så drog jag mig ur. SKÖNT. Inte vara bakfull eller så! Men ändå tufft.

 

Mår inte bra alls idag. Känner mig nojig och ledsen, hopplös osv.. Ska försöka med min Mindfullness.

Vet inte HUR jag ska klara mig utan DBT:N och inviduella möten såhär länge..

Är så rädd för att det går åt helvete med allt.

Att jag.. tappar fästet om mig själv, att jag börjar dricka kraftigt, skär mig, får utbrott eller kanske till och med skadar någon.

 

Hur ska jag få upp glädjen över livet? Var är min livsglädje? Varför kan jag inte känna av den?

Varför känner jag som jag gör?

 

Kraftig ångest och illamående är allt som känns just nu. Och en viss hopplöshet över framtid/liv.

 

Förtjänar ingen lycka ändå, jag borde försvinna. - 

Skära mig riktigt djupt, and then adios. 

 

Men enligt folk så får jag "inte tänka sådär"

Men hur ska jag annars tänka?

 

 

Jag vill bara ha någon att krama just nu, jag känner mig otroligt ensam och vilsen.. om inte annat.

Vill ha någon som känner som jag.. men det känns värdelöst.

 

Aja. Bloggen gör så jag "överlever" åtminstående. 

Ska försöka hålla mig borta från rakhyvlarna.

Får väl se hur bra jag lyckas med det..