Jag gråter hela tiden.

Orkar inte riktigt ha några diskutioner.
Så sursursur.
 
 
Give me a fucking break.

give me the strenght back. 
Ligger liksom hemma i sängen och nästan skakgråter. Inombords. Inte utanpå.
Så många gånger som jag ber till gud, pratar till min bror och bara allmänt önskar att jag kunde bli frisk. 
Det känns som att allt är obesvarat..
 
I don't know what to do.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0