Ångest har många ansikten.

Måste ringa det där apskaftet på soc idag. 

Jag vill inte.

 

Jag har stått vid min hemtelefon typ en kvart nu och snart exploderar jag. 

Jävla apa. Jag bad ju henne höra av sig, för dag spelade in ett meddelande. Men hon ringer självklart inte tillbaka. 

 

Blir så pissed när jag tänker på henne. Usch usch usch USCH!

Deras vidriga sätt att bete sig mot folk. 

Om hon inte ringer tillbaka så GÅR jag upp till kontoret och slår knytnäven i bordet. tro mig.

Våld mot tjänsteman. 

Det där har jag fått höra massvis. 

blablabla.

Vem bryr sig. 

 

Inte för att det här har med saken att göra men..

Kommer aldrig glömma när jag bodde på behandlingshemmet.. En kvinnlig personal som absolut inte gillade mig jobbade.

Dem andra tjejerna var ute och köpte cigg. 

Hon och jag var ensamma. 

Den kvinnan älskade att trigga igång mig.

Hon gick in på mitt rum och såg mig ha en mobil laddare. Hon drog den ur min hand och vi hade dragkamp. Sen gick den givetvis sönder och just i den sekunden fick jag en blackout och hoppade upp på henne, slog henne allt vad jag kunde och höll på att bryta fingrarna av alla slag. 

Efter det så vågade hon inte gå in till mig ensam, när tiden var inne och jag skulle flytta hemifrån så fick jag en ny laddare.

 

Nä fan vad jag babblar. Ska ringa nu! >_< 

 

Åh saknar bubbis. <3 :c