Psykoser.
Hela dagen spenderades hos mormor och jag kan säga att det var ovant att se henne med ett ben, blev lite som en chock fast jag redan var medveten om hennes operation.
Hon är så blek och smal.
Dessutom berättade hon att dem pratar om att kapa andra benet också och det får dem inte göra. Hon ska bli behandlad på rätt sätt och det är långt ifrån det hon blir. Min morbror är den sista man vill göra arg och jag vet exakt vad som händer om läkarna missköter sig igen.
Mitt i all sorg, gråt och allvarligt prat så ringer hennes telefon och en god nyhet kommer fram. Min älskade kusin är gravid igen och jag såg hur lyckotårarna kom fram. Blev riktigt bra stämning efter det!
Ska tillbaka en snabbis imorgon. :)
Nu är jag påväg hem och måste få i mig något att äta innan jag svimmar. Sen ska jag över med lite papper till morbror för att sen kolla med becca om hon fortfarande hinner ses.. Hade ingen aning att det skulle ta så lång tid.
Men sålänge hon är glad så är jag det med.
Ett litet leende från henne fick mig att skina som en sol.
Skulle hon dö av något felsteg dem gör så kommer jag se till att alla får ett helvete, ett jävla fett helvete som aldrig tar slut.
Kommer inte kunna åka iväg till Gävle, kan inte gå på festivalen hur mycket jag än vill. Om något händer vill jag vara i Stockholm, är inte som en viss person som sticker på fyllekryssning.
Aja..
Men just nu känns allt bra igen, hoppas det håller sig!
Måste fråga er som läser och som upplever psykoser.
Vad gör ni i dessa lägen?
Jag tror jag tappar vettet när det händer..
