Sjunker.
Det hugger inom mig utav ångest.
Visst, setralinet hjälper mig att kunna göra lite mer än vad jag kunde. Men nu är jag helt "förlorad".
Känner dödslängtan och saknar att skada bort ångesten.
Kommer inte klara mig utan vassa rakblad, det gör för ont. Ont inom mig.
Ont i mitt hjärta, ont ont ont.
Känner mig som en värdelös vän och flickvän. Klandrar mig själv för minsta lilla, jag vill inte. Jag orkar inte.
Jag hatar att funka som jag gör.
Vill dö.
Svart och vitt som vanligt.
Jävla skit.
Kommentarer
Trackback
