Ångest har många ansikten.

Det där med känslor är helt jävla insane, menar verkligen allt nu i överlag.

Hatar att jag måste känna precis allt hundra gånger starkare än någon annan.

 

Hatar lika mycket att jag inte har några mediciner kvar, att jag mår som jag gör och att jag inte sovit något knappt.

Vet inte om jag ska göra allt eller ingenting idag.

 

Vill bara ha min tandläkartid och få min förbannade tand utdragen för jag har så jävla ont.

 

Lever på ciggaretter och musik.

 

Önskar att någon tog min hand och drog mig ur denna sörja.

Har önskat för många år, ingenting slår in.

 

Orkar inte med mig själv ibland. :))))